Intressepolitik 2014

Den intressepolitiska verksamheten leds av avdelningsstyrelsen, men engagerar betydligt fler medlemmar. Under året har vi avsänt skrivelser och remissvar inom en rad olika ämnesområden. Tyvärr har inte avdelning haft den möjligheten att var lika aktiv med intressepolitiken som vi önskat vara på grund av att medlemsärenden har ökat oerhört och vi har prioriterad dessa. Men vi vill även framhålla att det drivs oerhört mycket och bra intressepolitik i de olika råden i staden av våra representanter där.

Vårt arbete med tillgänglighetsfrågor består av att försöka uppfylla de strategiska mål styrelsen uppställt och att besvara olika slag av remisser och att reagera över otillgänglighet som vi på olika sätt uppmärksammas på.

Standardisering

DHR Stockholmsavdelningen har deltagit i 4 olika standardiseringskommittéer under 2014.

Standardiseringsprojektet SIS/TK 498; Fordon som tar upp till 8 passagerare plus chaufför, CEN/TC 256/WG 44 PRM/SIS/TK 254 WG 44; Järnväg, SIS/TK 493; Grafiska symboler samt SIS/TK 344 Ag 6; Rullstolar samt hjälpmedel för människor med funktionshinder.

Gällande standardiseringsprojektet ”Fordon som tar upp till 8 passagerare plus chaufför” har vi inom den svenska kommittén tagit beslutet att vi inte kommer att fortsätta att närvara i den internationella kommittén på grund av att det råder för stor oenighet inom den. Vi ska istället arbeta med att ta fram en nationell svensk standard inom detta område. Vi har haft tre nationella möten under 2014 och arbetet kommer att fortsätta under 2015.

När det gäller det internationella standardiseringsarbetet med hjälpmedel för människor med funktionshinder har fokus även under detta år legat på problematiken med fastspänning av rullstolar i bil samt krocktest av rullstolar. Vi har även haft en stor diskussion när det gäller bristen på rygg- och nackstöd på manuella rullstolar som används i trafik. När det gäller dessa frågor råder det en stor skillnad i åsikter mellan de olika länder som deltar i kommittén, hur man skall komma framåt. Vissa deltagare anser att det är rullstolstillverkarens ansvar att se till att det finns rygg och nackstöd godkända för trafik medan andra deltagare anser att denna fråga skall tillhöra biltillverkningen. DHR Stockholmsavdelningen driver frågan även i SIS/TK 498. DHR Stockholm blev även under året ansvarig för en arbetsgrupp inom kommittén som skall arbeta med märkning av fastspänningsutrustning och rullstolar som skall användas i trafik. DHR Stockholmsavdelningen är också även detta år den enda brukarorganisation som finns representerad vid dessa internationella möten, vilket de andra deltagarna tycker är väldigt bra och viktigt.

Standardiseringsarbetet Järnväg har under året haft tre stycken internationella möten som DHR Stockholmsavdelningen medverkat på. Dessa möten har handlat om att hantera alla kommentarer som inkommit från olika länder inom EU samt rösta om förslag som skall lyftas upp och bli standarder. Den stora frågan som vi har hanterat är toaletterna ombord på tåg som vi fortfarande är väldigt missnöjda med och som vi fortsätter att arbeta med.

DHR Stockholmsavdelningen vill även sända ett stort tack till SKARÅDET för att de finansierar våra projektavgifter till de fyra kommittéer vi sitter i när det gäller standardiseringsarbetet.

Under året 2014 gjordes 5 stycken resor för att medverka i de internationella kommittéerna, dessa resor gick till Metz (Frankrike), Bryssel samt London. Detta standardiseringsarbete som avdelningen gör finansieras helt av SKARÅDET.

Stockholmstads toalettupphandling.

Under hösten fick vi på avdelningen information om att staden upphandlat offentliga toaletter som inte uppfyller BBR:s (Boverkets byggregler) tillgänglighetskrav. Avdelningen har arbetat hårt under hösten med att få staden att göra om upphandlingen men tyvärr så anser nuvarande Trafikborgarråd Daniel Helldén att upphandlingen inte skall göras om, och att man har ambitionen att så många toaletter som möjligt skall leva upp till BBR och att stadens hållning är att BBR är bara en rekommendation när det gäller tillgänglighetskrav. Avdelningen kommer inte att nöja sig med detta utan kommer även under 2015 driva frågan om att upphandlingen skall göras om. Detta på grund av de signaler som staden skickar ut om hur man ser på tillgänglighet och att man skall leva upp till sina egna riktlinjer gällande tillgänglighet.

Möte med Kommunal

I höstas pågick en diskussion om att det ideella behövdes mycket, och borde erkännas som en likvärdig aktör i välfärden, jämsides med stat och kommun. Även om vi ser att DHR behövs som ett starkt komplement blev vi lite skrämda. Det får aldrig bli så att det allmänna samhällets ansvar automatiskt minskar och det ideella får täcka ännu större hål i välfärden. Hur jämställda med övriga medborgare blir vi om vi ska leva på deras goda vilja? Kan vi kräva samma ställning i samhället som vår granne som av ren ”snällhet” ser till att vi får mat i huset?

Det skulle hållas ett stort Frukostmöte i staden med många inbjudna gäster för att diskutera välgörenhet. Ingen från vår sida var inbjuden och ingen som har hemtjänst på morgonen hinner delta i frukostmöten. Därför passade vi på att skicka några diskussionsmejl runt till en del inblandade. Thorbjörn Dalin från Kommunals fackförbund visade intresse och vi stämde träff med honom på kansliet. Det blev en intressant diskussion som var öppen där både vi och Kommunal gav sin syn på saker. Vi kommer att följa upp detta framöver. Thorbjörn var av den uppfattningen att det allmänna klarar av ansvaret om viljan finns. Vi måste alltså arbeta på att höja viljan; Alla är vi en del av samma samhälle. De som behöver bistånd av något slag är hela samhällets ansvar, inte enskilda ideella individer! Bara så blir vi alla jämlika medborgare!

Intressepolitisk representation

Under året har styrelseledamöter även haft möjlighet att utanför ramen för avdelningsstyrelsen medverkat vid bl.a. ett seminarium om framtidens bemötande inom vården m.m. Detta mynnade ut i intressanta och gränsöverskridande diskussioner med representanter från andra RH-organisationer bland annat RBU som där och då tog till sig av ett ungdoms och vuxenperspektiv.

Styrelseledamöter har även förekommit i ett stort antal intervjuer i olika media. I slutet av året blev det ett litet uppsving av intresset för den nya diskrimineringslagstiftningen i media. Även arbetet med olika studenter från KTH, journalisthögskolan samt socialhögskolan har fortsatt under 2014.