Den intressepolitiska verksamheten leds av avdelningsstyrelsen, men engagerar betydligt fler medlemmar. Under året har vi avsänt skrivelser och remissvar inom en rad olika ämnesområden. Tyvärr har inte avdelningen haft den möjlighet att vara lika aktiv med intressepolitiken som vi önskat, p g a medlemsärendena har ökat oerhört och vi har prioriterat dessa. Vi vill även framhålla att det drivs oerhört mycket och bra intressepolitik i de olika råden i staden av våra representanter.
Vårt arbete med tillgänglighetsfrågor består av att försöka uppfylla de strategiska mål styrelsen uppställt och att besvara olika slag av remisser och att reagera över otillgänglighet som vi på olika sätt uppmärksammas på.

Parkeringsregel förändring

Under 2016 har Stockholm stad försämrat tillgänglighet och användbarhet med sitt beslut angående parkeringstillstånd för människor med rörelsehinder.

Parkeringsreglerna för alla har försämrats, vilket drabbar våra intressen särskilt hårt; genom att minska antalet av parkeringsplatser på gator samt avgiftstvång på alla parkeringar. Men det som vi tycker är diskriminering är avgiftsbeläggningen för funktionshindersparkeringen. Särskilt med tanke på att biljettautomaterna är otillgängliga för oss. Trafikkontoret avser med sitt förslag att arbeta mot olaglighet, och mot de som köper ”svarta” tillstånd utomlands, men på grund av dagens EU-regel finns inget centralt register som kan användas i kampen. Istället tycker våra politiker i Stockholm att kriminalitet kan bekämpas genom att kräva avgiften på alla parkeringsplatser. Men de har struntat i att parkeringsautomaterna är otillgängliga och för att betala avgiften bör man a ha en ”smart telefon”. Detta krav är för många orimlig svårt och till och med omöjligt att kräva tycker vi (DHR). Dessutom garanterar inte en genomförd betalning att en ledig HK-parkering finns. P-platser ska minska överlag, förare ska tvingas in i garage – vilket är ännu en otillgänglighet. Våra bilar är våra hjälpmedel, även staten som helhet anser det. Men vem ser nu till våra behov att använda våra hjälpmedel?

Avdelningen arbetade hårt genom brev och direkt kontakt med många Stockholms politiker, samt via pressmeddelande och demonstrationer. Vi kunde till sist påverka genom att politikerna lagt till en ”dispens” som betyder om du betala årligen fem hundra kronor till stockholmstad trafikkontor. Då kan personer med Parkeringstillstånd parkerar gratis på gator i Stockholmstad. Men bara under ett begränsat antal timmar till skillnad mot förr, och kanske inte på närmast lediga plats!

Avdelningsstyrelsen tackar medlemmar för deras stöd bl.a. i våra manifestationer framför stadshuset.

Rapport från arbetsgruppen ”LSS, personlig service och hemtjänst”

Under verksamhetsåret har Stockholmsavdelningen och distriktet haft ett antal träffar i en arbetsgrupp vars syfte är att jobba för bevarandet av LSS, personlig service, personlig assistans m.m.

Vi är medvetna om att detta bara är en del av de insatser som ryms i LSS-lagen. Vi kände dock att det var viktigt att komma igång snabbt. Rörelsens frågor som rör vår vardag och vår möjlighet till ett aktivt deltagande i samhällslivet, har ju inte direkt stått i centrum under året 2016.

När dessa ibland trots allt diskuteras är det i termer av att insatser kostar för mycket! I stället för att i första hand vara stolt över LSS har staten många gånger tryckt på problem och att det förekommer ett stort överutnyttjande. Till exempel nämns det att pengar som är avsedda att gå till personlig assistans går till annat som jurister och annonsering m.m. Vi säger inte att sådana problem inte alls existerar. Det förekommer och måste adresseras men faran ligger i den många gånger ensidiga och på gränsen till enfaldiga bild som presenteras av detta i massmedia.

Fusket behöver stävjas med kniveggsvassa metoder. Ett system kan inte vara byggd så att allt fler användare bestraffas för att ett antal skruplerlösa personer fuskar. Många av oss känner att ”Detta kan inte få fortgå i tysthet”. Den vanliga brukarens vardag och verklighet måste få komma fram i ljuset nu!

David Hansson som ansvarar för detta projekt beskriver arbetet så här:

Vi har träffats under ganska fria men ändå koncentrerade omständigheter. Gruppen har bestått av olika personer vid olika tillfällen. Detta har inte varit något negativt. Det är tvärtom ofta positivt, då vi har fått möjlighet att träffa både bekanta och nyare ansikten, trevligt!

Vid de två första mötena var det många intressanta och spontana diskussioner som startade mellan olika deltagare. Det kändes att de uppstod ur ett gemensamt intresse. Ingen behövde var där som ledare och peka med hela handen för att skapa ett intresse. Dock kommer ofta åsikter upp som drar åt olika håll. Först infann sig känslan av lätt irritation hos mig. Kände att, ” LSS-frågan är för viktig för att ha en alltför stor uppdelning”. Vårt mål att få leva som vanliga medborgare får aldrig hamna ur fokus” Denna känsla är lika tydlig hos mig nu. Med tiden har jag dock börjat inse att många olika tankar också kan stärka oss.

Vi gick sedan snabbt igenom olika möjliga sätt att skapa opinion på. Tyvärr blev detta ganska kort. Möjligen är detta något att titta mer på till framtida möten. Exempel på två andra idéer som kom upp är att tillskriva moderförbundet i LSS-frågan samt att två medlemmar ska framträda i Tidningen Nollåttan och beskriva lite av ”vardagen med hemtjänst” och ledsagning”. År 2017 får utvisa hur det blir med dessa planer. 

Till sist vill vi passa på att tacka alla som har visat sitt intresse i denna fråga, Bengt Wästerberg som deltog vid årets sista arbetsgruppsmöte Samt utrycka en förhoppning om aktivt deltagande även under kommande år.

Standardisering

DHR Stockholmsavdelningen har deltagit i 4 olika standardiseringskommittéer under 2016.

Standardiseringsprojektet SIS/TK 498; Fordon som tar upp till 8 passagerare plus chaufför, CEN/TC 256/WG 44 PRM/SIS/TK 254 WG 44; Järnväg, SIS/TK 493; Grafiska symboler samt SIS/TK 344 Ag 6; Rullstolar samt hjälpmedel för människor med funktionshinder.

Gällande standardiseringsprojektet ”Fordon som tar upp till 8 passagerare plus chaufför” har vi inom den svenska kommittén arbetat intensivt med att ta fram en nationell svensk standard inom detta område och har kommit fram till att den svenska standarden endast skall rikta sig till yrkestrafik ej individuella anpassningar.Vi har haft ett gemensamt möte med TK 344 Hjälpmedel/AG 6 rullstolar och på det mötet gick vi igenom gemensamma frågor och intressen. Vi har haft fyra nationella möten under 2016 och arbetet kommer att fortsätta under 2017. Under 2017 så kommer det att komma igång en ny internationell standardiseringskommitté gällande fordon och det kommer att bli två möten.

När det gäller det internationella standardiseringsarbetet med hjälpmedel för människor med funktionshinder har fokus även under detta år legat på problematiken med fastspänning av rullstolar i bil samt krocktest av rullstolar. Även detta år har vi haft en stor diskussion när det gäller bristen på rygg- och nackstöd på manuella rullstolar och I vissa fall även elrullstolar som saknar nackstöd som används i trafik. När det gäller dessa frågor råder det fortfarande en otroligt stor skillnad i åsikter mellan de olika länder som deltar i kommittén, hur man skall komma framåt. Vissa deltagare anser att det är rullstolstillverkarens ansvar att se till att det finns rygg och nackstöd godkända för trafik medan andra deltagare anser att denna fråga skall tillhöra biltillverkningen.

DHR Stockholmsavdelningen är den enda brukarorganisationen som deltar på dessa internationella möten gällande WG6. Därför känns det angeläget att vi kan delta i dessa internationella möten och ge ett brukarperspektiv till övriga deltagande länder som oftast representeras av tillverkare av rullstolar samt fastspänningsanordningar för rullstolar i fordon.

Vi från avdelningen har blivit ansvariga för en undergrupp inom WG 6 som skall ansvara för märkning av fastspänningsanordningar samt krocktestade rullstolar hur dessa märkningar skall se ut och om det skall finnas någon märkning.

Vi arbetar med denna fråga med hjälp från Färdtjänsten/Kenneth Svärd. Övriga deltagare i gruppen är UK, Tyskland, Danmark, Nederländerna, USA samt Australien.

Framförallt så håller vi på med en fordonsstandard i Sverige som vi anser att skall var en guideline eller informativ teknisk rapport i denna standard. Redovisning av fordonsdefinitioner som tagits fram i svenska ISO/TK 498. Fordonsdefinitionerna skall lyftas in i standarden under ett annex eller som guidelines/good exampel, detta skall göras av Swe,UK, DK samt US.

Vi är på god väg att lyckas få in den påbörjade svenska fordonsstandarden som guidelines alternativ informativt info i en teknisk rapport, den diskussionen fortsätter hur detta skall presenteras i standarden under USA mötet i oktober

Sverige kan inte gå med på integrerat midjebälte som säkerhetsbälte med bälteshona i stolen. Vi anser även att rygg och nackskydd skall ligga på fordonets ansvar inte rullstolen. Gällande frågan om midjebälte fick alla hemläxa att skriftligt presentera olika ståndpunkter till nästa möte i USA, oktober. Sverige kommer att samarbeta med Danmark i denna fråga. Ansvariga i den svenska gruppen är Nisse Duwähl, Sebastian Nikula och Marita Brundin(Permobil)

Nackskydd skall även det fortsätta att diskuteras under USA mötet.

Vi rapporterade om hur man ser på scootrar i transport/trafik i Sverige nu, att dessa håller på att bli förbjudna i samtliga trafikslag.

ISO 7176-19

Diskussioner fördes om att USA samt UK vill genomföra att bälteshonan skall sitta i rullstolen. Detta motsätter vi, Danmark samt Tyskland med hänvisning till EU direktiv. Vi kommer att be SIS att kontakta jurister i frågan. Vi från Sverige presenterade även en powerpoint i ämnet för att understryka vikten av att en bra bältesgeometri inte innebär en bälteshona i stolen. Samtliga länder skall inkomma med redovisningar till nästa möte i maj 2017 i detta ämne.

ISO 10542

Här har vi från DHR jobbat hård med att få in fordonsdefinitioner i standarden. Framför allt när det gäller interiören i fordon samt att det skall vara plana golv och inte sluttande golv där rullstolsplatsen är placerad i fordon. Detta motsätter sig UK och Tyskland och här har vi en kamp som kommer att vara och pågå under fler möten. Däremot så är samtliga länder överens om att fordon skall in i standarden men inte på vilken nivå. Vi från DHR Sthlmsavd redovisade hur bilarna ser ut som rullar i stockholmstrafiken genom att visa bilder samt film.

De största frågorna som kommer att diskuteras på nästa möte är dessa ovan samt hur designen samt funktion det skall finnas på rullstolsplatsen i fordon samt hur krocktester skall utföras utifrån detta.

DHR Stockholmsavdelningen är också även detta år den enda brukarorganisation som finns representerad vid dessa internationella möten, vilket de andra deltagarna tycker är väldigt bra och viktigt.

Standardiseringsarbetet Järnväg har under inte haft några möten , varken nationella eller internationella. Hela arbetet ligger ute för omröstning under 2016. Omröstningen skall vara klar under första halvåret 2017 med efterföljande möten för kommittéerna.

Under året 2016 gjordes 2 stycken resor för att medverka i de internationella kommittéerna, dessa resor gick till Bologna samt Fort Lauderdale USA. Detta internationella standardiseringsarbete som avdelningen gör finansieras helt av DHR Bidragsstiftelsen och avdelningen vill framföra ett stort tack till dem som möjlig gör detta arbete.

DHR Stockholmsavdelningen vill även sända ett stort tack till SKARÅDET för att de finansierar våra projektavgifter till de fyra kommittéer vi sitter i när det gäller standardiseringsarbetet.

Stockholms stads toalettupphandling

Under året 2016 har avdelningen granskat och bevakat, samt rapporterat att staden upphandlat offentliga toaletter som inte uppfyller BBR:s (Boverkets byggregler) tillgänglighetskrav.

Avdelningen har arbetat hårt under året med att få staden att göra om upphandlingen men tyvärr så anser nuvarande Trafikborgarråd Daniel Hellden att upphandlingen inte skall göras om, och att man har ambitionen att så många toaletter som möjligt skall leva upp till BBR och att stadens hållning är att BBR är bara en rekommendation när det gäller tillgänglighetskrav! Detta har redovisats i tidningen under 2016.

Under 2015 kunde vi avslöja att JCD har krävt staden på 8 miljoner i ersättning för att göra att toaletterna lever upp till BBR.

Denna frågan skickades sedan till stadens jurister och avdelningen klargjorde för stadens politiker att vi inte accepterade att någon ersättning betalas ut. Detta gick igenom och staden har enligt dem själva inte betalat ut någon ersättning till JCD.

Avdelningen kommer inte att nöja sig med hur hela denna upphandling har gått till utan kommer även under 2017 driva frågan om att upphandlingen skall göras om. Detta på grund av de signaler som staden skickar ut om hur man ser på tillgänglighet och att man skall leva upp till sina egna riktlinjer gällande tillgänglighet.

Intressepolitisk representation

Under 2016 fortsatte det idoga arbetet med parkeringstillstånden dels via media där ett flertal av våra medlemmar och förtroendevalda har uttalats sig. Vi har också haft en rad olika uppvaktningar av olika partier i Stadshuset.

Ett fortsatt arbete med studenter från olika högskolor har fortsatt under 2016. Nytt för under 2016 var att vi har haft utbyte med blivande stadsplanerare.

Motorklubben var med på Hjultorget i maj, Även under 2016 så har vi haft studiebesök ifrån Japan vilket har blivit till en tradition för avdelningen.

Arbetet med offentliga toaletter har pågått även under 2016 präglat det intressepolitiska arbetet under 2016. Arbetet med att ta fram ett nytt program för delaktighet i Stockholms stad inleddes i slutet av 2016. Vi var med på avtackandet av den avgående Funktionshindersombudsmannen Riitta-Leena Karlsson som gick i pension i september. Vi har medverkat i olika seminarium under 2016 med den röda tråden tillgänglighet och användbarhet.